So i cried myself to sleep, det händer sällan, men det händer. Jag vet inte varför this time... Jag kände mig jagad av ett minne från förr, ett minne som aldrig blev av. Festivaltält, korta jeansshorts, stor säckig tröja, en öl i handen. En kram bakifrån. Jag började gråta när jag mindes, nu inser jag varför jag mindes, och varför jag började gråta...
Den situationen var så lik, och så olik situationen jag är i nu. Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det.

Sista chansen till kärlek. Efter det här kommer jag aldrig släppa in någon igen (man lär av sina misstag?) Jag har taggarna utåt. Det heter bitch eller varför inte bitterfitta. - skrev jag på min mobil igår, anteckningar... Nu känner jag mig bara sårbar. Ensam. Har man taggarna inåt så lär man ju göra illa sig på någon av dom? I allafall om man är lika klantig som jag.

Nu till, lite mer nutida grejer, eller saker som är aktuella för fler än mig kanske det heter.

Alona och Paddan ska ha 18 års fest på fredag, nu bara undrar jag, vilka ska dit?
Och jag funderar på om jag orkar dra dit, det är ju i docksta?
+ vem fixar sprit isf?