Perfektion
Älven är alldeles stilla, en ensam and flyter framåt så långsamt att vattnet knappt rör sig. En stilla bris fläktar i mitt hår, solen värmer min kind och det enda som tyder på att jag inte är ensam är fåglarnas kvitter.
Det är för tidigt, till och med för fiskarna som brukar simma nära bryggan. Jag ser dom inte, men det gör inget. Det var inte därför jag kom hit. Jag ville vara ifred en stund, och ingenting är så vackert och fridfulltsom älven på tidiga morgontimmar. Jag avundas den, så fridfull vill jag också vara, och just nu känner jag mig lite så.
Jag har fattat ett beslut. Om inte jag kommer in på danslinjen i Sundsvall så ska jag göra lumpen. Lumpen, ja. Det är det som är min reservplan...
Jag inser att trästocken jag sitter på fortfarande är blöt från gårdagens regn. Fukten tränger igenom mina kläder och med bestämde steg trampar jag upp mot huset igen. Det är också vid denna tidpunkt jag bestämmer mig för att börja blogga igen.
Det är för tidigt, till och med för fiskarna som brukar simma nära bryggan. Jag ser dom inte, men det gör inget. Det var inte därför jag kom hit. Jag ville vara ifred en stund, och ingenting är så vackert och fridfulltsom älven på tidiga morgontimmar. Jag avundas den, så fridfull vill jag också vara, och just nu känner jag mig lite så.
Jag har fattat ett beslut. Om inte jag kommer in på danslinjen i Sundsvall så ska jag göra lumpen. Lumpen, ja. Det är det som är min reservplan...
Jag inser att trästocken jag sitter på fortfarande är blöt från gårdagens regn. Fukten tränger igenom mina kläder och med bestämde steg trampar jag upp mot huset igen. Det är också vid denna tidpunkt jag bestämmer mig för att börja blogga igen.
Kommentarer
Trackback
