Passion! with fruits

Jag har lyckats fixa ett slags sommarjobb, jag får åtminstone betalt. + att jag har lyckats lösa min ekonomi i sommar, jag kommer visst kunna leva ändå om allt går som det ska, odet känns toppen.
Det kanske blir sundsvalls gatufest för mig ändå!

Idag stannade jag hemma från skolan, dels för att jag inte hade någon lust/ork att gå, o dels för att jag hade ont i huvet, sjukt ont faktiskt, men jag brukar ju kunna stapla mig till skolan ändå. Jag somnade om o sov typ tre timmar extra, sen ringde morsan o frågade om jag ville följa med o handla blommor, så var bara att hoppa in i duschen, sen åkte vi till Nyland. Jag kan inte påstå att jag gillar Nyland, men fick en passionsblomma. Dom kan jag påstå att jag gillar.
Sen blev det in till kramfors för att handla fler blommor, så när vi väl kom hem var det bara att sätta sig i den stekheta solen och plantera om. Käkade sallad, och jag är så mätt så magen står utåt, funderade tidigare på om man kunde få bristningar på magen av att äta för mkt, typ som om man vore gravid, men det har inte dykt upp nåt än iaf... Jag är fortfarande proppmätt.

Jag såg på Into the wild och insåg att tjejen som spelar Tracy är samma som spelar  Bella Swan i twillight. O jag tänker helt ärligt erkänna att jag inte har gjort ett skit ikväll. Just nu sitter jag o ser på Hannah Montana på disney channel o e inte direkt supersocial. Jag längtar till imorgon, förhoppningsvis blir det sol då, o så ska jag äntligen beställa min camouflage bikinin, för ni vet.... med ekonomiproblemen lösta så löser sig nästan allt annat också...

Jag har dock insett att jag måste vara arton för att göra lumpen vilket sätter ännu mer press på mig för att komma in på skolan, annars lär jag gå sysslolös... med en svindyr lägenhet, ingen situation som jag direkt har lust att hamna i. Men helt ärligt, om jag inte kommer in får jag väll försöka jobba eller vad som helst, men arbetssituationen i sverige e ju något krisartad just nu... Igår insåg jag hur mkt som egentligen tynger mig, jag mår inte superbra kan man påstå. Men jag står upp, med tung packning och fortsätter gå. Långt ifrån ensam om stress och ångest.

Imorgon är det iallfall cruising, see you there?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0