Jag måste erkänna för mig själv att jag bara flyttade hit för din skull, om jag hade bestämt själv, utan den påverkan du hade på mig så hade jag bott i luleå just nu. Jag vet inte om det var ett bra eller ett dåligt val att ta ett beslut baserat på någon annan. Men saker och ting blir helt enkelt inte som man tänker sig, isf hade du och jag älskat varandra fortfarande? right? Men jag känner att jag är en inkräktare i din stad, som att jag blev älskad men övergiven. Som att jag är den dära efterhängsna tjejen som håller sig kvar. Men jag kan inte flytta. Men jag tror inte att jag hör hemma här, jag känner det inte. Man tänker för mycket när man är sjuk.

Imorgon börjar jag med soppdiet, wish me good luck. Jag ska bli så smal, så smal! Ska leva på soppa och vatten, jag har hört att det funkar, ingen läsk, inget godis och mycket träning. Jag ska se till att mitt knä mår bra... hur fan nu det ska gå till, jag är så less på att det strular.

har vart hundvakt idag, och nu är jag jävligt kissnödig (om nån bryr sig)

Ska lägga in lite bilder, för jag orkar helt seriöst inte skriva.