I'm in school. Har rast, vi har precis visat upp ett par danser för niorna, jag var inte med. CP knä. Uschuschusch, Hm, jag längtar till helgen. Jag tog sovmorgon idag, det ävar som att min kropp behövde det fuckin' feber. Kom till skolan halv ett, då skulle vi tydligen ha dansgrejset direkt och sen fick vi inte börja med svenskan förräns klockan två. Alltså vi har inte börjat än vs. Jag behöver verkligen svenskan nu, får inte så mycket gjort hemma.

Men jag ska ta tag i det, mitt stora klädpaket som jag beställde är  tydligen i sundsvall nu, det väger 12 kg! Jag tror aldrig jag kommer orka bära hem det, och om dom skulle köra hem det till mig (från bussstationen till storgatan) vad kan det vara? 2-300 meter? det skulle iaf kosta 250 spänn, så mamma kommer hit på fredag, hämtar mitt paket, sen ska vi köpa tvbänk, och ordna med det där... Är ju ingen idé att ha en jättetv som står på golvet och inte blir använd. Men min nuvarande tvbänk skulle probably rasa...

Gud, det känns som att det är så mkt man måste orka med, man måste bara räcka till. Men jag orka rinte, jag vill resa bort, men ingen verkar vara på. Det vore asgrymt att bara dra till sthlm en helg, eller hm, vart som helst.
Sundsvall tråkar ut mig.

Det hände en grej imorse, eller ingen speciell grej egentligen. Men det är smågrejerna som gör mig ostadig. Jag skulle gå över ett av övergångsställena, en silvrig volvo,mercedes( whatever nåt helt annat bilmärke) stannade, jag började gå, såg vem som satt i bilen, och han såg mig med, så han trycker på gasen ist och körlångsamt förbi mig medans han riktigt tittar på mig, inspekterar mig, genomskådar mig, jag måset ha sett ut som en guldfisk eller ett frågetecken... Sen dess har jag varit väldigt tankspridd iaf, så bra går det när man ska komma över någon.

Usch,och alla dessa skumma medelanden från skumma nummer... panic.